Det finns både barn och föräldrar som dagligen vaknar upp med en klump i magen. Ångest över ännu en misslyckad dag i skolan är det de ser framför sig. Så ska det inte behöva vara, och för oss som både tidigare lärare och nuvarande politiker känner vi en stor frustration över hur vi styr skolan i Örebro kommun.
Just nu fattar vi beslut i Grundskolenämnden som kommer kunna hjälpa 12 elever till att få en plats i resursskolan. Resursskolan är en skolform för barn vars stödbehov är så omfattande att de inte kan mötas inom den ordinarie undervisningen.
Det är bra, och ett bevis på att det lönar sig att trycka på. Men det är långt ifrån tillräckligt.
Totalt har 122 barn sökt plats i resursskolan inför nästa läsår, en ökning med 26 procent på ett enda år. Behovet är enormt och växer snabbt.
Den största gruppen sökande är de yngsta, F–6 i målgrupp 1. Av de 69 som sökt bedöms 36 verkligen behöva det stöd resursskolan ger. Men bara 6 platser fanns att söka. Det betyder att 30 barn med stora behov skulle ha fått ett nej. Med de 12 nya platserna är det fortfarande 18 barn som vi vet behöver stödet, men inte får det. Skollagen är tydlig med att elever har rätt till det stöd de behöver. Vi lever inte upp till det. Det är ett politiskt misslyckande.
Det här är ingen ny insikt. Föräldrar har skrivit insändare. Lärare har larmat. NA har den senaste veckan rapporterat om familjer vars barn nekats plats trots tydligt behov.
De 12 platserna är ett steg i rätt riktning, och dem röstar vi självklart för. Men de räcker inte. Därför lägger vi Örebroliberaler ett tilläggsyrkande i Grundskolenämnden om att antalet platser ska motsvara det behov förvaltningen själv har konstaterat. Att fatta beslut om att 18 barn ska lämnas utan det stöd som de önskar få och som också är konstaterat att de behöver, det kan vi inte stå för.
Alla vi som är eller har varit lärare vet vad det betyder att ha en elev i klassrummet vars behov man inte kan möta. Vi mår dåligt av det och känner oss själva otillräckliga och misslyckade. Och då är det ändå bara en viskning av hur barnet själv upplever det. Så får det inte fortsätta att vara.
För oss är det här en av de allra tydligaste skiljelinjerna i lokal skolpolitik just nu. De styrande i Örebro, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna, talar gärna om kvalitet och likvärdighet. Grundskolenämndens ordförande Jonas Håård (S) erkänner själv att behovet växer. Ändå stannar de vid 12 nya platser när behovet är så mycket större. Samma budgetram ska räcka till fler platser. Och de barn som inte fick plats? De finns kvar. De ska någonstans. De får gå i en ordinarie klass där förutsättningarna inte blir tillräckliga för skolgången.
De styrande säger stolt att de värnar elevpengen, men vad är det värt när den är för skral? För klumpen i magen som så många barn och föräldrar bär på, den ska vi politiker ta ansvar för att lyfta bort. Örebroliberalerna gör ett annat val, vi värnar eleven.
För Örebroliberalerna
Mats-Olof Liljegren (L)
2:e vice ordförande Grundskolenämnden
Lena Hansson (L)
Ledamot Grundskolenämnden